När jag var barn så åt vi alltid söndagsmiddag. Ofta vankades det kyckling och bröstbitarna var självklart åt barnen. Numera så heter det inte kycklingbröst, det heter kycklingfilé. Det är allt en besynnerlig morfologisk förändring som kycklingen genomgått för filén dyker upp på fler ställen, så kan man t ex numera även köpa kycklinglårfilé. Även på grisen, detta utsökta djur, sprider sig filén. Det vi en gång i tiden kallade kotlett heter numera med modernt språkbruk fläskytterfilé.
Allt det hade man väl, både bildligen och språkligen, kunnat svälja, men denna "filéiseringsprocess", där det råder disonans mellan förpackning och innehåll, förefaller vara ett signum för det moderna svenska samhället. T ex så rimmer lögnen om det multikulturella samhällets förträfflighet väldigt illa med hur det verkligen förhåller sig med ökad kriminalitet och bidrag som pumpas ut till människor som inte arbetat en enda dag i Sverige. Även utbildningen har vi "filéiserat" i Sverige. Alla har examen, men ingen verkar bry sig om den verkligt intressanta frågan: examen i vad? Den svenska polisen är inte bara "filéiserad" utan dessutom hängmörad, för sysslor som poliser i alla andra länder utför, håller sig den svenska polisen för god för, ty här har de fått eget kontor och minsann blivit statligt anställda tjänstemän, och som sådana så går det ta mig tusan inte för sig att ha samma arbetstider som buset.
Jag ställer mig allt mer undrande och frågande inför min egen samtid. Det finns de människor som anser sig vara födda i fel kropp, ja alltså att de tillhör ett annat kön. Jag för min del anser mig vara född i fel tid och känner en påtaglig dragning och attraktion åt dessa svunna tider. Vad kan en dylik läggning kallas? Chronossexuell?
/N.N
Naej, blanda inte in något sexuellt i det här sammanhanget. Vill man tidsmässigt tillbaka då människan (åtminstone i vårt land) levde av vad man lyckades odla och själv prestera så föreslår jag i stället ordet "Chronogouterad"?
SvaraRaderaJag är själv 65+ och minns hur mina far- och morfäldrar slet för att få ihop till det som behövdes för ett någorlunda hyfsat liv. Hur t.ex. grannar ställde upp för varandra och kriminaliteten i vårlilla stad på sin höjd var när någon inte hade ett fungerande baklyse på sin cykel! Enligt min mening var 60-talet den tid som jag uplever att vi hade ett tryggt samhälle värt namnet. Sedan kom Palmeandan och som fortfarande både präglar och har ökat i samhället.
/Skånepåg